Kategoriarkiv: Akustik

Varför SKRIKER alla på fest ?

För att förstå vara det blir så stojigt då många träffas så behöver man ha koll på tre fenomen:

  • Lombard-effekten
  • Kaffé-effekten
  • Cocktail-effekten

 

lombard

kaffe

cockt

(tur är att den finns, men efter par cocktails så kanske den inte är på topp. Jag ser hennes läppar röra sig men hör inget alls)

När man har koll på dessa fenomen så kan man leta reda på en referenslokal och en formel som anger hur ljudnivån ökar med flera personer.

LombardFormula

 

 

Nu är det bara att hitta ett bra beräkningsprogram. Med det går det att beräkna spridningen till den plats där folk kan bli störda av skrålet.

calculus2

Detta går givetvis att använda för att skapa goda restauranger, samlingsrum, pubar, grupprum, entréer, fikarum osv, osv…

Lombardeffekten påverkar också hur man vill att en telefon ska återkoppla det man säger i mikrofonen.

Ha en trevlig partyhelg

Källa: :: 2011 Whitlock, JAT “Speaking in a Babble – Further research on the Lombard Effect” Keynote Address, Ecophon International Acousticians Seminar (EIAS), Båstad, Sweden, 2011

Ökar antalet störda av buller?

Intern diskussion med några konsulter.

”Det stämmer det du säger att fler är störda av buller, men kan man dra slutsatsen att det är nybyggnationen som är skulden till detta? Det verkar inte som senaste årens nybyggnationer är överrepresenterade i andelen störda relativt tidigare bebyggelse fast vi sannolikt bygger i bullrigare miljöer. Vi kan givetvis förbättra detta ytterligare. Ökningen av andelen störda är större i den äldre bebyggelsen. Kan det bero på trafikökning? Gjorde ett ovetenskapligt stickprov i Göteborg: Sprängkullsgatan trafik 1998:25900 f/d – 2006:22600 f/d (minskning) (2014:15100 f/d). Nej det stämde inte (har tittat runt lite bland Göteborgs gator).

bild1Andelar

Ja, flera bygger mot ljudklass B inne. Maximal ljudnivå utgår från B, men kan på grund av problem med samverkan brand, värmeisolering sjunka till ljudklass C. Är vi med i projekten så tar vi hänsyn till buss, spårvagn, tyngre tunga fordon och långsamt gående godståg frekvensmässigt.

Att inte ha sovrum mot bullrig sida är viktigast.

Kommunerna är väldigt angelägna om att förtäta innerstäderna för att minska bilberoendet och skapa levande stadskärnor, vilket i sin tur innebär ännu mer boende i bullriga miljöer. Stockholm verkar säga att de kommer bygga i mycket mer bullerutsatta lägen. Göteborg verkar ha släppt på begränsning att bygga på höjden, vilket innebär svårhanterliga frågeställningar. Den nya trafikbullerförordningen är i vissa avseenden i praktiken hårdare än de gamla råden. Skrivningen i MB och PBL kommer vara det som i realiteten ändrar spelreglerna.

Ja. Kraven borde förändras i struktur för att dels tydligare säga var man inte ska planera för byggande i översiktsplaneringen och var annan bebyggelse är mer lämplig. Bostäder i bullriga områden kan vara rimliga om de samtidigt kompletterar bebyggelse och reducerar antalet störda i befintliga områden. Gammal bebyggelse som inte är anpassad för att vara bullerutsatt kan få avsevärt bättre miljö.

Större fokus borde finnas på hela boendemiljön med omgivning. Ja, det finns möjlighet till förbättring på kravsidan.”

Buller och vibrationer från höghastighetståg

Förra året höll jag föredrag på seminarie, TrV, i Stockholm rörande buller och vibrationer från framtida höghastighetståg i Sverige.

Konstaterar att mycket information har tillkommit det senaste året och beslut har tagits om att använda Nord2000 som beräkningsmodell i Sverige. Informationen i bifogad pdf presenterar erfarenheter från andra länder och reflexioner om konsekvensen av detta.

HighSpeed_ver_5 2

Idag hade jag presenterat det på ett annat sätt, men informationen stämmer fortfarande.

/Mats

 

 

Göteborgsregionens Tysta Områden

Hej

Presentationen: GR Tysta områden Arbetsdokument

Här redovisas presentationen om Göteborgsregionens Tysta områden som hölls på Svenska Akustiska Sällskapets 70-årsjubileum. Materialet är fortfarande arbetsmaterial på grund av att Säve flyplats har övertagits av Swedavia och successivt kommer att avvecklas. Det har väsentlig påverkan på områden norr om flygplatsen som inte inkluderats i materialet.

Beslut om Säve Flygplats: http://www.goteborgcityairport.se/index.php?lang=sv

Bullerberäkningsmodell Cnossos-EU

Europas gemensamma bullerberäkningsmodell Cnossos-EU

Idag var vi och lyssnade på Mikael Ögren när han informerade om EU:s nya harmoniserade beräkningsmodell för ljudspridning

Här är presentationen:

Cnossos_EU_gbg_v1-2

Inget speciellt egentligen. Inte den ”bästa”, men en tillräckligt bra metod. Följer gamla klassiska formler. Mest spännande blir källmodelleringen. Många detaljer kvar att lösa.

Källkod i C++. Ska bli intressant att se hur den ser ut. Tyvärr drygt 50 Mbyte kod som inte får plats här. (undrar hur man lyckas göra så mycket kod på den modellen?)